Kalla: Wikipedia. Sidor: 26. Kapitlen: Rakning, Produkt, Addition, Differens, Multiplikation, Aritmetikens fundamentalsats, Division, Subtraktion, Summa, Division med noll, Talbas, Additiv invers, Brak, Kvadratrot, Liggande stolen, Multiplikationstabell, Analogimaskin, 0,999..., Potens, Vedisk matematik, Storsta gemensamma delare, Dyskalkyli, Minsta gemensamma multipel, Kedjebrak, Reguladetri, Overslagsrakning, Minsta gemensamma namnare, Rot av tal, Positiva tal, Raknesatt, Kub, Prefixnotation, Tom produkt, Binar exponentiering, IEEE 754-2008, Blandad form, Siffersumma, Raknande, Jungfruregeln, Term, Huvudrakning, Berakning, Kort division, Bikvadrat, Kubkvadrat, Heltalslosning, Hamelbas. Utdrag: Aritmetik, raknelara, (fran grekiskan arithmein: rakna, arithmetike: raknekonst, arithmos: tal) ar den gren inom matematiken som handlar om rent raknande och innefattar elementara egenskaper hos speciella aritmetiska operationer pa tal. De traditionella operatorerna ar addition, division, multiplikation, och subtraktion; Aven exponentiering, kvadratrotter och logaritmer ar del av detta falt. Aritmetik utfors enligt en operatorordning. Till aritmetiken hor de naturliga talen, heltalen, de rationella talen (dvs brak av heltal) och de reella talen (dvs decimalutvecklingar). Aven irrationella tal och komplexa tal tillhor aritmetiken. Termen "hogre aritmetik" anvands aven ibland syftande pa talteori. Det ar i detta sammanhang man finner aritmetiska funktioner samt aritmetikens fundamentalsats. Inom aritmetiken behandlas tal vars numeriska varden ar kanda. Motsvarande rakningar med variabler tillhor algebran som darfor kan ses som en generalisering av aritmetiken. Aritmetiken ar den aldsta grenen av matematiken och ligger till grund for all ovrig matematik. Grunden till aritmetiken ligger i formagan att jamfora olika egenskaper hos saker i form av antal, storlek och form. Detta ar egenskaper som gar att spara tillbaka anda till de allra tidigaste manniskorna. Det ar dock inte ...