Kalla: Wikipedia. Sidor: 40. Kapitlen: Spjut, Stangvapen, Svard, Naginata, Varja, Katana, Armborst, Stridsklubba, Stridsyxa, Ljussabel, Lans, Sax, Tanto, Excalibur, Pik, Hillebard, Kris, Gladius, Tsuba, Langsvard, Bronsalderns svard, Stridshammare, Daisho, Pallasch, Pilum, Treudd, Glav, Wakizashi, Yatagan, Florett, Sarissa, Bardisan, Tyrfing, Lochaberyxa, Xiphos, Dao, Hirschfangare, Assegaj, Tachi, Langyxa, Plit, Yari, Shinken, Iaito. Utdrag: Ett svard ar ett handvapen avsett for att sticka och/eller hugga med. Svardens utformning skiljer sig at, och ar anpassade till den tid och tekniska och kulturella utveckling som de harstammar fran. Under antiken anvandes ofta korta enhandssvard. De romerska legionerna anvande gladius som finns i flera varianter och till stor del liknar de svard som aven grekerna anvande. De anvandes for bade hugg och stick. Den korta langden tillsammans med det breda bladet och det faktum att de ofta anvandes i tata formeringar kan tyda pa att stick kan han varit nagot overvagande. Katana, japanskt svard.I Europa kan man under medeltiden se en forandring av klingorna fran framst huggvapen, till att mer bli stickvapen. Detta skedde i takt med att rustningarna blev sa kraftiga under senmedeltiden att de inte kunde penetreras av hugg utan man var tvungen att istallet sticka motstandaren i glipor eller svaga punkter i rustningen. I Japan ledde samma utveckling till att spjutet blev den japanske riddarens (samurajen) framsta vapen vid rustad strid. De japanska svarden fick bojda klingor som var annu battre lampade for hugg och anvandes framst i strid utan rustning (Dessa tva pastaenden ar tveksamma - se diskussion). Under hela perioden har det dock funnits stora variationer i klinglangder och utformning. I exempelvis Indien fanns svard som var bojda "at fel hall" dar eggen var pa insida kurvan och spetsen var tung for att fa ett battre moment vid hugg. Efter att krutvapnens intag pa slagfaltet genom bajonetten gav infanteriet ett kombinerat skj...