Kalla: Wikipedia. Sidor: 31. Kapitlen: Japanska, Sumeriska, Baskiska, Elamitiska, Burushaski, Laal, Ainu, Koreanska, Mapudungun, Etruskiska, Isolatsprak, Sandawe, Nivchiska, Hadza, Kusunda, Jukagiriska sprak, Tonkawa, Purepecha, Nihali, Yuchi, Tiwi, Mpre. Utdrag: Sumeriska var det sprak som talades i det forntida Sumer i sodra Mesopotamien i nuvarande sodra Irak omkring 3200-1700 f.Kr. som dog ut runt ar 100 f.Kr. Det var kulturbarande sprak i stadsstater som Ur, Uruk och Girsu. Sumeriskan var ett av de forsta spraken for vilket ett skriftsprak utvecklades; sumerisk kilskrift utvecklades fran omkring 3200 f.Kr. Perioden av skriftlig tradition pa sumeriska omfattar omkring 3000 ar. De aldre sumeriska texterna ar dock mycket korta. Langre texter finns bevarade forst fran nysumerisk tid mot slutet av det tredje artusendet fore var tiderakning. Vid den har perioden borjade sumeriskan forsvinna som talat sprak och ersattas av akkadiska. Sumeriska levde dock kvar som litterart sprak i over 1000 ar med samma status liknande den latin hade i Europa efter Romarrikets fall. De flesta sumeriska texter ar darfor skrivna efter sumerisk tid i Assyrien och Babylonien. Sumeriskan ar inte slakt med nagot kant sprak och betecknas darfor som ett isolatsprak. Grammatiken ar agglutinerande, med manga andelser som laggs till enskilda ordstammar. Sumeriskan ar ett ergativt sprak som markerar det grammatiskt subjektet i en sats beroende pa om satsen det ingar i ar transitivt eller intransitivt, till skillnad fran ackusativa sprak (som svenska), som istallet markerar objektet i en sats om det utsatts for en handling. Viktiga centrum for sumerisk kultur var stadsstaterna Ur, Uruk, Laga, Nippur, Eridu och Girsu. En sumerisk lertavla Sumerisk lista pa gavor vid en hog prastinnas tilltrade i den forntida staden Adab (senare Bismaya, Irak)Sedan atminstone mitten av 4: e artusendet spelade sumererna i Sydmesopotamien en avgorande roll for overgangen till en hogkultur, sarskilt genom att omkri...