Presidentval I USA - Presidentvalet I USA 2008, Presidentvalet I USA 2000, Presidentvalet I USA 2004, Presidentvalet I USA 1968 (Swedish, Paperback)

Kalla: Wikipedia. Sidor: 25. Kapitlen: Presidentvalet i USA 2008, Presidentvalet i USA 2000, Presidentvalet i USA 2004, Presidentvalet i USA 1968, Presidentvalet i USA 1896, Presidentvalet i USA 1948, Presidentvalet i USA 1912, Presidentvalet i USA 1976, Presidentvalet i USA 1972, Presidentvalet i USA 1924, Presidentvalet i USA 1920, Presidentvalet i USA 1940, Presidentvalet i USA 1992, Presidentvalet i USA 1936, Presidentvalet i USA 1932, Presidentvalet i USA 1996, Presidentvalet i USA 1984, Presidentvalet i USA 1952, Presidentvalet i USA 1964, Presidentvalet i USA 1980, Presidentvalet i USA 1960, Presidentvalet i USA 1988, Presidentvalet i USA 1944, Presidentvalet i USA 1904, Installation av USA: s president, Presidentvalet i USA 2012, Presidentvalet i USA 1876, Presidentvalet i USA 1956, Presidentvalet i USA 1928, Presidentvalet i USA 1860, Presidentvalet i USA 1872, Presidentvalet i USA 1888, Presidentvalet i USA 1916, Presidentvalet i USA 1908, Presidentvalet i USA 1900, Presidentvalet i USA 1824. Utdrag: Det 56: e presidentvalet i USA holls den 4 november 2008. Valet stod mellan den demokratiske senatorn Barack Obama och den republikanske senatorn John McCain. Barack Obama vann valet efter att ha fatt 52,9 procent av valjarnas roster och 365 elektorsroster mot John McCain som fick 45,7 procent och 162 elektorsroster. Darmed blev Obama den forste afroamerikan att valjas till president i USA. Valdeltagandet pa 61,7 procent var det hogsta sedan 1968. Huvudfragor i valkampanjen blev USA: s ekonomi och Irakkriget. Barack Obama installerades den 20 januari 2009 som USA: s president. Det 22: a tillagget till den amerikanska konstitutionen tillat inte att ambetsinnehavaren, George W. Bush, kandiderade fler ganger, eftersom han redan hade suttit i tva mandatperioder. Vicepresident Dick Cheney klargjorde innan valet att han inte amnade kandidera till presidentposten. Darmed var presidentvalet 2008 det forsta sedan 1928 dar varken sittande president eller vicepresident