Kalla: Wikipedia. Sidor: 37. Kapitlen: Antarktis shelfisomraden, Glaciologi, Isbrytare, Issport, Klatrathydrater, Isberg, Skridskor, Larsens shelfis, Postglacial landhojning, Isklass, Inlandsis, Krav, Karnis, Langfardsskridskor, Vikingarannet, Filchner Ronne shelfis, Frost, Fimbul shelfis, Slukhal, Shackleton shelfis, Wilkins shelfis, Elvastadsloppet, Riiser-Larsen shelfis, Ross shelfis, Rinkbandy, George VI-shelfis, Vastra shelfisen, Amery shelfis, Skridskoakning, Pipkrake, Metanhydrat, Pannkaksis, Israpport, Issurf, International Skating Union, Iskarna, Stopis, Istapp, Iskristall, Snois, Israfflor, Pals, Packis, Avisning, Varis, Pingo, Isblink, Ismaskin, Istyp, U-dal, Is III, Isskiva, Kravis, Glattis, Rak, Skridskosport, Periglacial, Islagg, Rorskridskor, Nunatak, Hangande dal, Issjo, Isbit, Ekstrom-shelfisen, Overis, Brasilianska issportforbundet, Tralopare, Snis, Polynia, Svenska Skridskoforbundet, Svinga, Isvak. Utdrag: En isbrytare ar ett fartyg som med hjalp av sin skrovkonstruktion och maskinstyrka hjalper andra fartyg att ta sig fram genom istackta farvatten. Grundprincipen ar att fartygen med en kombination av ett starkt skrov och stor maskinstyrka skall kunna bryta isen. Nar endast segelfartyg trafikerade haven fanns ingen mojlighet att trafikera istackta farvatten. Detta medforde att manga farvatten blev ofarbara utan att nagot kunde goras at det, och fartygen blev hamnliggande nar isen lade sig. Under senare delen av 1800-talet blev angfartyg allt vanligare och eftersom dessa var byggda av stal fanns nu kraften och styrkan i skrovet att ga i is. Maskinerna var emellertid for svaga for att orka skjuta pa fartyget genom isen sa vintersjofart forblev en omojlighet. Detta skulle komma att andra sig efter vintern 1871, som blev sa kall att Hamburgs hamn var tvungen att stanga i 60 dygn pa grund av islaggning. Till foljd av de forluster detta innebar ansag man att behovet fanns av nagot slags..."