Statschefsambeten Efter Land - USA: S President, Monarkin I Sverige, Kanadas Generalguvernor, Forbundspresident, Irlands President (Swedish, Paperback)

Kalla: Wikipedia. Sidor: 25. Kapitlen: USA: s president, Monarkin i Sverige, Kanadas generalguvernor, Forbundspresident, Irlands president, Lista over kejsare av Japan, Osterrikes forbundspresident, Australiens generalguvernor, Norges monarki, Finlands president, Kanadas monarki, Polens president, Georgiens president, Lettlands president, Rysslands president, Honduras president, Australiens monarki, Islands president, Nya Zeelands monarki, Irans hogste ledare, Kosovos president, Maltas president, Nordkoreas evige president. Utdrag: USA: s president (engelska, formellt President of the United States of America) ar USA: s statschef (statsoverhuvud), regeringschef och overbefalhavare for landets stridskrafter. Mandatperioden ar fyra ar, och det ar numera bara mojligt att valjas till ambetet tva ganger. Makten i USA ar delad mellan presidenten (som valjs av elektorer, utsedda av folket), kongressen (som ar USA: s parlament och valjs av folket), samt USA: s hogsta domstol. Nuvarande och 44: e president ar demokraten Barack Obama. Ambetet har funnits sedan den 30 april 1789. Till foljd av USA: s supermaktstatus och befattningens enorma makt, raknas USA: s president som varldens maktigaste person (eller till och med "den fria varldens ledare"). Den forhandenvarande ambetsinnehavaren ar alltid en av de mest kanda (och stundom omstridda) offentliga personerna over huvud taget. Under framforallt kalla kriget, kallades den amerikanska presidenten for Leader of the Free World (den fria varldens anforare). Presidentens stallning beskrivs i grundlagens andra artikel. Foreskrifter for val och mandatperiod regleras genom de 12: e, 20: e, 22: a, 23: e och 25: e grundlagstillaggen. Presidenten besitter tre befattningar samtidigt (statsoverhuvud (statschef), regeringschef och overbefalhavare), vilka i manga andra lander uppratthalls av minst tva personer. Fastan presidenten alltsa forkroppsligar den amerikanska federala verkstallande makten, sa kontrolleras presidenten av Maktdelningsprincipen