Kalla: Wikipedia. Sidor: 45. Kapitlen: Virus, Virussjukdomar, TBE, Ockelbosjuka, HIV, H5N1, Influensa, Forkylning, Massling, Ebolafeber, Baltros, Svininfluensa, Puumalavirus, Polio, Blatunga, Smittkoppor, Blodarfeber, Herpes simplex, Denguefeber, Roda hund, Ljunganviruset, Hiv och aids i Afrika, Sorkfeber, Humant papillomavirus, Rabies, Kortelfeber, Boskapspest, Gula febern, Vattkoppor, Polyomavirus, Vinterkraksjuka, Femte sjukan, Alfavirus, DNA-virus, Marburgvirus, Retrovirus, Hundens parvovirus, Influensavirus typ A, Chikungunya, Lassafeber, Parvoviridae, BK-virus, Passjuka, Rhinovirus, Rift Valley-feber, West Nile fever, Cytomegalovirus, Gumboro, Lipidholje, RSV, Adenovirus, Japansk encefalit, Herpesvirus, Enterovirus, Lista over virus, Kochs postulat, Virulens, Israeli Acute Paralysis Virus, JC-virus, Feline immunodeficiency virus, Munsar, Newcastlesjuka, Sin nombrevirus, Poxvirus, Ebolavirus, PDV, Satellit, Hantaanvirus, Filovirus, Picornavirus, Rotavirus, Calicivirus, Coronavirus, Paramyxovirus, Metapneumovirus, Rhabdoviridae, Denguevirus, H3N2, Hepadnavirus, Flavivirus, Bovine virus diarrhea, Norovirus, KI-virus, Phi-X174, Cassava mosaikvirus, Boca-virus, WU-virus, E-antigen. Utdrag: H5N1 eller A(H5N1) ar en subtyp av influensavirus typ A som framst forekommer hos fjaderfa. Sjukdomen som orsakas av H5N1 kallas ofta populart bara for fagelinfluensa vilket egentligen ar ett vidare begrepp, se fagelinfluensa. H5N1 ar ett hogpatogent virus, det vill saga att den orsakar en mycket smittsam sjukdom, oftast med dodlig utgang och benamns aven HPAI A(H5N1) (hogpatogent fagelinfluensavirus av subtyp H5N1). Detta virus har smittat flera olika grupper av vilda faglar, framst andfaglar, men aven daggdjur och manniskor. Subtypen H5N1 har varit kand i cirka tio ar och har framst harjat i Sydostasien men under senare delen av 2005 och 2006 har man funnit en stam av HPAI A(H5N1), med ursprung i Asien, som har global spridning. De flesta rapporter i media om fagelinfluensa...